Om att hålla sig till saken.
När jag läste på universitetet lärde jag mig ganska snabbt att hålla mig till saken. Om jag skulle opponera på en uppsats förstod jag att hålla mig till vad den handlade om. Om den här personen gjort ett misstag ville jag prata om det just då. Om personen i fråga började tala om andra saker, till exempel att jag inte skrivit en bra uppsats, förde jag snabbt tillbaka diskussionen med korta påpekanden om att det inte var det vi var här för att prata om. När min uppsats var uppe till examination var personen i fråga dock välkommen att lägga fram sina synpunkter. I rätt forum så att säga.
Att försöka byta ämne med en variant av ”amen du då!” är inte bra. Det visar att man har slut på argument och istället för att erkänna att man har haft fel försöker man flytta diskussionen till en annan arena där man tror sig ha en bättre chans. Det är inte bra att göra så. Framförallt om man borde veta bättre. Till exempel för att man läser/har läst en universitetskurs där det snabbt borde läras ut att ”amen du då” är ett bra exempel på dåliga argument.
02 oktober 2009 den 7:59 f m
min sambo är bra på det där.l
02 oktober 2009 den 7:59 f m
att inte hålla sig till saken alltså