Arkiv för januari, 2009

Efter du läst det här kommer du tänka bättre (om du inte redan fattat detta)

Posted in Uncategorized on 30 januari 2009 by Fredrik Pettersson

Det är så lätt att göra. Journalister som har att kommentera en ny politisk förändring (som till exempel sänkningen av A-kassan) hittar snabbt ”Jana, 39” som inte längre kan leva på A-kassan utan tvingas till att söka sig till socialen för att få livet att gå ihop. Är det med automatik så att politiken är felaktig för att Jana och kanske flera med henne blir förlorare på den nya politiken? Det är inte alls säkert att det förhåller sig på det sättet. Kanske är det så att den sammanlagda vinsten för samhället är så stor att den uppväger att Jana kommer i kläm. Problemet med politik är att det handlar om att svara på generella problem med generella åtgärder. Det krävs en lysande pedagogisk insats att förklara detta för Svensson efter att han läst om Janas miserabla liv. Svensson utbrister gärna att det minsann är för jävligt hur politikerna håller på. ”De lever inte i verkligheten!”.

Misstaget vi ska hålla oss från att göra är att generaliera utifrån ett alltför litet statistiskt underlag. (Det är för övrigt det ”Tompa” gör sig skyldig till när han nedan menar att mitt inlägg inte stämmer ”för fem öre”. Det kan hända att jag har fel, men inte på de grunder Tompa anför). Gå inte i fällan när journalister förkastar en hel reform genom att hänvisa till ett eller två fall. För att avgöra om du stödjer förändringen måste du göra en djupare analys än så. Politiker lever lika lite på mars som vi andra.

SvD vs. DN

Posted in Uncategorized on 29 januari 2009 by Fredrik Pettersson

Jag prenumererar på Dagens Nyheter. Jag läser den från pärm till pärm varje dag. Jag börjar med ledarna när jag äter frukost och betar av resten på min timmeslånga färd till arbetet. Ledarna på DN tycker jag generellt sett är bra. Jag kan skribenterna så väl att jag för det mesta vet vem som har skrivit huvudledaren, trots att den är anonym. Jag vet vilka hjärtefrågor de har och hur de skriver. När jag hoppar av vid gymnasiet brukar jag vara klar och låter sedan DN ligga kvar på bussen. Jag ser det som en del av mitt folkbildande arbete att skänka DN till någon som kanske annars aldrig skulle läsa den. Tycker jag något var särskillt bra brukar jag låta den artikeln ligga uppe när jag går av bussen.

Det är betydligt mer sällan jag läser SvD. När jag gör det blir jag ofta irriterad på att ledarskribenterna inte är lika vassa (Barbro Hedvall på DN är i o f s verkligen inte den vassaste kniven i lådan).  Jag läser sällan en SvD-ledare utan att lätt hitta en uppenbar invändning. I måndags var det följande artikel av Sanna Rayman jag störde mig på. Sanna skrev –

Jobbskatteavdraget är mer än bara en önskan att främja arbetets dygder. Det fungerar också som en vältajmad förstärkning av regeringens krisåtgärder. Många kräver sänkt moms för att stimulera konsumtionen, men glömmer bort att ett snabbare sätt är låta folk behålla sina pengar i plånboken redan från början. Det är ju med den man shoppar. (Hela artikeln här)

Vet hon inte eller underlät hon att skriva att i en lågkonjunktur/finanskris går en stor del av en skattesänkning till sparande? Därför är en generell momssänkning att föredra om man vill skynda på konsumtionen. Varför tar hon inte upp det? Jag har sällan sådana uppenbara invändningar mot ledarna i DN. Trots detta hör jag sällan människor prata om generella kvalitetsskillnader på de två tidningarnas ledarskribenter. Det är märkligt.

Mannen med världens största balle på uppdrag i Gaza?

Posted in Uncategorized on 28 januari 2009 by Fredrik Pettersson

När jag gick på gymnasiet och var avgjort mycket mindre mogen och ansvarstagande som jag är nu skämtade vi alltid om John Holmes. Mannen är en legend inom den något tidigare porrfilmsindustrin. Innan det blev industri av porren skulle man kunna säga. Han är legendarisk för just det man kan tänka sig att en man som spelar in porrfilm är legendarisk för. Det är alltså inte mannens Shakespearetolkningar; det är hans gigantiska balle. När jag imorse på dn.se läser följande är det därför svårt att låta bli att skratta –

John Holmes, högste ansvarige för FN:s humanitära insatser, vädjade till Israel att öppna gränsövergångarna till Gazaremsan för att släppa fram hjälpinsatser.

Det är inget att skratta åt, men det är lite svårt att låta bli.

Ditt liv är så annorlunda mitt.

Posted in Uncategorized on 27 januari 2009 by Fredrik Pettersson

När jag var i Köpenhamn över nyår var vi bland annat i en statsdel som heter Kristiania. Det är ett ställe där man länge med lätthet kunde köpa narkotiska preparat. Polisen såg mellan fingrarna när det gällde drogförsäljningen och droganvändandet där. Man får lite känslan av att vara i Harlem i NY (på 70- och 80-talet) när man är där. Brinnande oljefat fyllda med ved står framme och människor samlas runt dem för att värma sig. Husen är fallfärdiga och människor ser slitna ut. När vi var där gick vi in på en pub för att ta en öl. Stället var slitet och de spelade väldigt hög musik. Man satt som i en gammeldags SJ-kupé där inne. Mitt emot mig, Lisa och Hetta satte sig en kvinna och hennes kille (tror jag). Hennes händer skakade som om hon hade Parkinsons sjukdom, men det troliga är att hon var drogabstinent. Närmare bestämt tror jag att hon behövde heroin. Hon talade nästan perfekt svenska med oss och enligt egen utsago talade hon alla språk. Hon framstod som klart intelligent, men samtidigt helt förstörd. Hon var kanske i 35-årsåldern. Efter ett tag började hon rulla upp en cigarett och elda på en heroinsten med hjälp av en tändare och en sked. Det såg ut som i en film. Innan jag hann fundera klart på om hon skulle börja ta fram kanylen för att skjuta upp där inne på pubben blev hon utslängd av personalen. Danmanrk har en ganska ny regering och ställets utskänkningstillstånd skulle ryka med en gång om hon skulle börjar injecera där inne samtidigt som polisen gick förbi. Så hon packade ihop sina saker och gick darrande ut i kylan för att skjuta upp utomhus.

 

 

 

Jag undrar vad hon gör just nu den danska kvinnan i 35-årsåldern som troligen inte kommer möta sin 40-årsdag.

 

Storpolitik i mataffären.

Posted in Uncategorized on 26 januari 2009 by Fredrik Pettersson

Idag var jag och storhandlade mat. Jag noterade att storpolitiken tagit sig in på prisextra på söder. Körsbärstomater, som normalt sett är ganska dyra, fick man köpa två korgar för 15 :- Satan va billigt tänkte jag! Strax därefter förstod jag varför. Tomaterna kom från Israel. Ni vet landet som nyligen var i krig i Gazaremsan med Hamas. Tydligen vill folk inte köpa tomater från Israel för att man vill protestera mot den israeliska offensiven. Jag förstår hur man tänker. Ett land som använder vit fosfor mot tätbefolkade områden och har ihjäl barn och kvinnor som inte kan skydda sig måste man protestera mot. Det finns alla skäl i världen att ställa krav på Israel att bete sig vettigt (på samma sätt det finns skäl att ställa krav på folkvalda Hamas att inte skicka in 10 000 raketer på måfå in i Israel som de gjort de senaste fyra åren).

Frågan är bara vem man träffar om man bojkottar tomater från Israel. Min gissning är att det är bonden som inte får sålt sina tomater som får de största problemen, inte Israels regering. Jag vägrar straffa israeliska bönder för att den israeliska militären använder folkrättsvidriga metoder på samma sätt jag tänker fortsätta äta mat från Gazaremsan som eventuellt går på export till Sverige – trots att Hamas inte står överst på min lista över regimer jag gillar. Jag är inte okunnig om argumenten som brukar anföras för bojkotter, men jag tror att kostnaderna för dem ofta blir högre än intäkterna.

Tror ni att bönder i Palestina/Israel blir mer eller eller mindre fredsbenägna om de dessutom är fattiga?

Jag tog två korgar körsbärstomater och lade i min vagn.

Vad är det med killar egentligen?

Posted in Uncategorized on 26 januari 2009 by Fredrik Pettersson

Jag är trots allt mediaarbetslagets ansvariga i jämställdhetsfrågor så jag tänkte sparka lite på killar också.

(återigen generaliserar jag här. det betyder alltså att jag inte tror att alla (killar och/eller tjejer) tänker såhär, men att det är ganska vanligt)

Ett av de vanligaste killmisstagsantagandena jag känner till är att killar tror att tjejer är intresserade av killars kroppar. Många killar lägger ner så mycket tid på dem att de knappt hinner göra något annat. De tränar, äter pulver, deffar och håller på. Varför undrar många tjejer. Vad är grejen med det där. Det ska jag tala om för er. Killar gör misstaget att ta ett mått för givet (som vår snickare ofta varnar för). De utgår ifrån att tjejer gillar samma sak som killar – det vill säga snygga kroppar, men se killar, det är betydligt mindre viktigt för tjejer. Om killars tränande går till överdrift och killar börjar se ut som Arnold går det över från att vara halvintressant för tjejer till att bli ett skämt. Så gör inte misstaget att gå i förväxlingsfällan. Renodla andra talanger ni har istället. Såsom att öva er på att kunna prata med tjejer. Det kräver övning det med.

Och när ni pratar med Henne – fokusera på hennes ögon…

MMR soon in a newsstand close to you.

Posted in Uncategorized on 25 januari 2009 by Fredrik Pettersson

MISSING MAN Recordings kommer snart till en tidning nära dig. Det är så coolt att jag måste hoppa rakt upp och ned på stället jag står. Eventuellt skriker jag också. Eventuellt måste jag skrika mig igenom hela Roots bloody roots med Sepultura. Jag kanske måste ta I’m broken med Pantera också. Vi får se hur länge jag jobbar som lärare efter det där. Kanske börjar jag jobba på gamla Abby road inom ett halvår.

Eller så tar jag i lite för mycket…Den som lever får se.