Arkiv för april, 2009

kommunistisk backslick

Posted in Trams on 30 april 2009 by Fredrik Pettersson

Jag tror jag måste omvärdera min syn på stureplansfrisyren backslick. Jag har alltid tänkt på den som de rosa pikétröjornas förlovade frisyr (kul skrivet – som om det var tröjorna som gick runt med frisyren). Man ser den runt stureplan gärna i kombination med ett snett, överlägset grin i mungipan. Killar som är 22, bor hos mamma OCH pappa i en nätt etagesjurummare på öfvre östermalm och heter saker som Gyllenhammar, Svinkrona eller Von Ehrenholtz-Hofstein bär frisyren. Förmodligen har de också en flickvän som har rikt hår och heter något i stil med Anna, men kallas för snuttis (, men har en variant på smeknamnet i sin mailadress: snuttan@hotmail.com).

På den senaste tiden har jag lagt märke till en rätt otippad bärare, nämligen kinas kommunistiske presidens Hu Jintao. Han har i och för sig en slags snedbenevariant av backslicken, vilket gör den lite mer kommunistisk än den kotlettkammsaktiga stureplansvaianten. Det känns hur som helst som om Jintao sluter cirkeln.

Översittare som översittare liksom.

Hu Jintao

Jag hoppas att jag inte blir arresterad och torterad av kinesiska agenter nu. I så fall behåller jag mig rätten att kittla dem till döds.

Demokrati och frihet för alla!

Annonser

Slip it in…

Posted in Liv on 29 april 2009 by Fredrik Pettersson

Punkikonerna i Black Flag har en hitlåt från 1984 som heter slip it in. Jag har den i min Ipod nu (jag får inte 1000:- av Apple för att nämna den här produkten. jag gör det helt av fri vilja). I refrängen sjunger Henry Rollins ”you say you don’t want it – then you slip it all in!”  ”slip it in”, körar en porrig tjejröst (lyssna här om du vill höra). På bussen på väg hem hade jag låten på och sjöng som vanligt med. Jag tror att jag lite halvtyst hängde med körtjejen i hennes porriga och åmande ”slip it in”. Problemet är bara att de andra på bussen inte hör Henry och resten av bandet göra sin grej. De hör bara mitt desperata ”slip it in!”. Tjejen framför mig vände sig så diskret hon kunde om för att kolla vilket freak det var som porrade sig i hennes öra.

Jag skämdes och gick över till lufttrummor istället.

Om homosexuella relationer

Posted in Allvar on 28 april 2009 by Fredrik Pettersson

Ja jag vet. Nu är jag där igen på det där med homosexualitet, men den här gången är det på allvar.

Det finns framförallt två företeelser i den homosexuella världen jag fascineras över. Det ena är den förhållandevis stora åldersskillnaden mellan många par. Exempelvis är ju Rickard Wolf tilsammans med en 30 år yngre man. Det finns massor av liknande exempel. Hur kommer detta sig? Den enda rimliga förklaringen jag kan komma på är att det finns färre att välja på och därför tvingas lite udda kombinationer fram.

Den andra grejen är också märklig. Vad är det med att många i gayvärlden har sex med så fantastiskt många att det i gayvärlden ofta är så att ”alla har legat med alla”. Det kan ju inte vara en genetisk sak – alltså är det något som man skolas in i. Med risk för att låta som Alf Svensson undrar jag lite vad som händer med kärleken när man har haft sex med hundratals människor. Jag vet hur jag mår när det varit lite för många av den varan på lite för kort tid. Att göra det till en livsstil skulle jag nog inte klara av. Så, om det inte är ett genetiskt beting är det alltså det extensiva sexandet något man gjort till norm i gayvärlden alldeles på egen hand. Jag undrar varför.

Om kinesers och ryssars nationalism

Posted in Allvar on 27 april 2009 by Fredrik Pettersson

Ibland verkar det som en av de saker som gamla kommunistiska diktaturer lyckas föra med sig till eftervärlden är en oförblommerad nationalism av det mer otrevliga slaget. Det pratas alltid om hur duktig den egna staten är, som om att kineser skillde sig genetiskt från andra människor i någon större utsträckning. Så här säger en kines i DN om huvudarenan efter OS – ”Stadion och hela OS är ett fantastiskt kinesiskt projekt. Stålet som stadion är byggt av kommer från Kina och arbetarna som byggt den är kineser. Arenan visar på våra kinesiska framsteg.” 

Det obehagliga med den här typen av nationalism är att den är passivt aggresiv till sin ton. Den ställer den egna nationens framsteg i relation till andras. Samma tendens ser jag i Ryssland där Stalin ska grävas upp som någonslags hjälte. Frågan om det är just i dessa två länder man hittar detta. Kanske är jag blind för europeiska tendenser i liknande riktning. Jag får hur som helst en rysning av obehag och känner vindar från kalla kriget komma farandes när jag läser sånt där.

The night of salsa and förkylning

Posted in Liv on 26 april 2009 by Fredrik Pettersson

Jag har precis skickat ut Gabita genom spärrarna i hornstull. Det är en trött latinobrud som ska åka till Palma de Mallorca med 9:45-flyget. Själv siktar jag uppenbarligen på att sätta personligt rekord i tidigt bloggande. Snart ska jag sova igen, men först – gårdagen

Erika kom på den strålande idén att vi skulle gå på salsaklubb under fredageskvällen; något hon naturligtvis ångrade på lördagen i ett mer nyktert tillstånd. Som tur var hade vi en riktig salsastjärna med oss som lovade ta sig an den svenska stelheten. Jag hade extremt roligt åt tjejerna när Gabita skulle försöka få dem att röra på höfterna. Man kan väl uttrycka det som att det såg ut som Gabi dansat salsa lite mer frekvent än Jonna ”kniven” Karvonen och Erika ”fuck me shoes” Mollberg.

Sedan gick vi på la Isla och dansade några timmar. Starkt jobbat för en nyförkyld Fredrik. Gabita blev, inte helt otippat, ställets favorit. Jag fick rädda henne några gånger från testostoronstinna latinokillar. Jag misstänkte också att jag skulle stöta på en utav mina elever där, vilket jag också gjorde. Jag ville ha honom till att dansa med Gabi, men vi drog innan det blev av. Väl hemma körde Gabi den sedvanliga fyllegången i min lägenhet. Hon snubblar runt lite och hamnar slutligen i komaställning över sin gigantiska väska.

I slutändan blir det lite tråkigt att umgås med en person som man inte kan ha djupgående diskussioner med. Det räcker inte att man lärt henne oundgängliga fraser som – har du kniv? vet du när tunnelbanan stänger? och sluta hångla! När konversationen sträcker sig till frågor som kan besvaras med ”ja” eller ”nej” blir det lite torftigt. Samtidigt blir det nog lite tomt utan den galna Equadorianskan. Mest av allt känns det dock rätt skönt att trycka play på sitt eget liv igen. När jag gick soliga Hornsgatan upp för tio minuter sedan kunde jag inte låta bli att citera Mel Gibson i Braveheart. Ordet ”freedom” sipprade mellan mina läppar.

Gabita

Trött Gabi borstar tänder innan Arlanda. Observera att det ser ut som om en jätte tar bilden, men det är bara jag.

Gabi, Stockholm, tjejerna och jag.

Posted in Liv on 25 april 2009 by Fredrik Pettersson

Igår (och idag) fick jag draghjälp som underhållare och värd för Gabita av systrarna Mollberg och min favoritfinska Jonna. Vi började på medis på eftermiddagen med att dricka rosé respektive öl. Där drar Gabita iväg gårdagens första citat –

”Fred…You are very handsome…I’ve been looking at the other guys here and they are not as handsome as you”. Emma som inte tycker att mitt huvud behöver bli större suckade lite lätt. Själv tycker jag att det var en ytterst skarpsinnig iaktagelse. Inte minst sedan jag sneglat bort mot snaps och sett att ett par av mina elever satt där och gottade sig i solen. Konkurrensen var kanske inte stenhård precis. *ler* *fnizz*

Sedan drog vi till Utecompagniet, via ciao ciao till O-baren. När en tjej bestämde sig för att hälla min öl över mig var det dags att gå. Någonstans på väg hem drar Gabi ur sig citat två – ”I’m drunk. I need more wine”. Equadoriansk slutledningsförmåga när den är som bäst.

Slutligen, precis innan jag kröp upp till min loftsäng, och Gabi somnade – ”fred… I’m happy”. Söta…

Kvällens mest uttjatade skämt stod jag för. Cirka 15 % av alla mina meningar innehöll någon kombination av ”sex for money”. Det kunde vara typ – ”so then I met her at this place and we had sex for money” eller ”I have to change my clothes and perhaps have some sex for money”. Ja, ni förstår. Först var det roligt, sen var det tråkigt, sen blev det roligt igen och slutligen tråkigt tror jag. Fråga Emma.

Nu ska jag dra in till stan snart här. Fjäderholmarna kallar och ikväll salsa I guess.

The fejs of a mobbare

Posted in Trams on 24 april 2009 by Fredrik Pettersson

Han finns överallt på stan nu – mobbaren! Jag känner igen hans typ. Den lismande, inställsamma mot vuxna, men mobbande dra-ner-brallorna-på-tönten stilen. Han är alla lärarnas favorit och säkert duktig i skolan. Tjejerna gillar honom. Han är en typisk poppiskille – söt, charmig, buskrulligt hår och föräldrarnas favoritbarn. På fritiden tycker han också om att göra kalsongrycket på glasögontönten, fälla sina kompisar så att de blir blodiga på handflatorna och le ondskefullt när rädda kompisar ska hålla föredrag inför klassen. Det är den västa typen av mobbare – den populära backstabbersnubben som lismar sig till ett bra liv och finner glädje i att förstöra andras. Det är ondska så ren att den passar in i George W Bushs världsbild.

Nu har alltså även Majblomman gått på ytan, men jag känner igen den här killtypen. It is he fejs of a mobbare!the fejs of a mobbare

the fejs of evil!