Arkiv för juni, 2009

Barcelona!

Posted in Liv on 29 juni 2009 by Fredrik Pettersson

Nu är klockan mitt i natten och vi ska snart ta en taxi till centralen för att åka till Barca. Tjohooo!

 

Det blir nog inte mycket skrivet på en vecka. Vi hörs sen!

 

Hej, Schweitz!

Ryan Air är onda

Posted in Liv on 26 juni 2009 by Fredrik Pettersson

Om något är alltför billigt för att vara sant är det oftast det. Nu ska jag berätta om Rya Air, bolaget som har som affärsidé att slå in bajs i fint papper. Den där meningen har inte jag hittat på. Det har en kompis som jobbat på företaget funderat ut och jag kan inte annat än hålla med.

På måndag åker vi till Barcelona med Ryan Air. Själva flygandet med dem är säkert inga problem. Det är vägen dit som är rätt besvärlig. Först hade vi tänkt snåla och bara ta en väska eftersom varje väska på RA kostar 220:-, sedan kom vi på att vi ville ta med två väskor istället. Big mistake.

Allt kontakt med bolaget sker via nätet. De har för all del engelsktalande kundservice också, men det är en betaltjänst. Eftersom vi inte förstod hur man skulle ändra antalet väskor online fick vi ringa kundtjänsten. Det visade sig att det var asenkelt. Logga bara in och ändra antalet väskor online. ”Kan inte du göra det som sitter med bokningen uppe?”, undrade jag. Jodå, det kunde hon, men det kostade 170:-. Det är klart – att gå in i en rullgardinsmeny som är mitt framför näsan och ändra får en till två är ju rätt kostsamt…

Sedan var det dags igen. Selma råkade förväxla två siffror i mitt passnummer. Det skulle hon inte ha gjort. Nu var man tvungen att ringa igen. Jag ringde varannan minut ungefär i en timmes tid, men det var upptaget hela tiden. Till slut kom jag fram och beskrev mitt ärende. Har du bokat via telefon eller via internet, undrade hon Via internet, svarade jag. Då måste du ringa det här nummret istället…Tror du jag blev glad av det beskedet?

Till det här RA-nummret kostar det 15:- per minut. När man väl kommer fram dit kör de också en skön grej. De frågar 350 kontrollfrågor för att se att det är rätt person som ringer. Vilken adress bor du på? postnummer? telefonnummer? e-mailadress? bokningsnummer? o.s.v. Eftersom det inte var jag som bokat, utan Selma fick jag sitta med henne på facebooktjatten och ställa de här frågorna medan tiden tickade på…Till slut tappade jag fattningen efter 1,5 timmar i telefonkö och tusen kontrollfrågor från kommunistbetalnummertjänsten. For fucks sake! Just change the fucking numbers!, utbrast jag. Vad trodde Ryan Air? Att jag hittat en bokning på random där passnummret råkade vara som mitt fast med de två sista siffrorna omsvängda och nu ville jag ändra det för att…åka med den andra resenären och sitta bredvid denna på ett random flyg tilll Barcelona?

Under v.44 när jag har sportlov kostar biljetterna till Londom 4:- på RA. Jag är inte sugen.

Polis, Polis, Potatisgris!

Posted in Liv on 24 juni 2009 by Fredrik Pettersson

Idag var jag och klippte mig för första gången sedan februari. Det behövdes! Jag tog min cruiser och seglade genom Södermalms gator på den oranga hästen. Tillsammans är vi som ett; en enhet som inte kan besegras av omvärldens menlösa lagar och regler. Vi gör som vi vill. Det innefattar bland annat att köra ifrån lagens väktare och ge dem fingret om vi känner för det.

När jag cyklade över medborgarplatsen visade det sig att poliserna på plats inte var så nöjda över det. De ropade åt mig att hoppa av cykeln. Vad tror ni jag gör då? Jo, instingtivt sträcker jag upp höger långfinger och ökar farten!!! Jag är fan helt störd i huvudet. Jag kan se rubrikerna: ”Gymnasielärare på cruiser fuckar polisen och drar” Så, om någon av lagens väktare läser detta så var det jag. Det var jag som gav poliserna på medis fingret idag trots att det var jag som gjorde fel. Jag skämms och lovar att aldrig göra om det.

Förlåt mig!

Rapport från London

Posted in Liv on 23 juni 2009 by Fredrik Pettersson

För er som inte orkar läsa hela kommer här kortversionen – Vi hade roligt, vi var på gayklubbar, butiksbiträde trodde Emma var gravid (det är hon inte), vi åt på hipp restaurang, vi shoppade, vi var 7 minuter från att missa flyget hem. Och nu den långa versionen:

De roligaste händelserna i kronologisk ordning.

På fredagen var vi ute och åt på ett high fashion fancy pancy place som heter Sketch. Det var värd varenda krona. Jag har aldrig betalat en nota högre än den jag betalade där. Den gick loss på sisådär tusen kronor, men det var fett värt! Allt på stället hängde ihop. Konceptet var klockrent, maten extremt god och servicen likaså. Efter det drog vi vidare till en gaybar (Pär och Tomas som var med i sällskapet är ett par) och träffade übertrevliga gaysnubben Darryl. Vi tog någon öl på det packade stället och gick sedan vidare till en bögklubb med dansgolv. Det tog tio sekunder sedan hade en gaysnubbe dragit upp Erika och börjat köra the porn gay dance från helvetet. Roligt att se det där.. Det tog inte så länge innan vi alla var uppe. Höjdpunkten var när ”like a prayer” drog igång. Det var nog faktiskt toppen på hela resan.Det enda jag tänkte på var hur sjukt kul det var just då. Jag hittade också en hatt på en stol som jag sprang runt och lekte med. Det slutade med att jag ärlignen snodde den. Den ligger på min hatthylla nu. Det kommer bilder med den på snart kan jag tro.

Bild107Bild112

Toaletterna på Sketch var ägg…

På lördagen var vi i Notting Hill och kollade marknaden. Det var galet mycket människor där. I en av second handbutikerna började Emma prata med försäljaren. Efter ett tag tittade han ner på Emmas mageoch utbrast – I have to say congratulations! Well…I’m not pregnant svarade Emma då. Det hela ledde till det roliga skämtet hur som att Emma var gravid och att en drink eller fem lugnade ner lilla Isabelle i magen. Emma slapp också undan att köpa kokain med hänvisning till barnet. Försäljaren blev förskräckt för att Emma drack alkohol när hon var gravid. Han lugnade sig dock när det visae sigatt barnets far var ”a black man”, liksom knarkmannen var…

På kvällen var vi på en annan halvfancyrestaurang jag glömt namnet på…Den såg ut så här i a f.Bild116

På bilden Erika och Congratulationsemma

På söndagen hängde vi runt i Chelsea som om det inte fanns något flyg som skulle ta oss hem. Nu fanns det ju dock ett sådant och vi höll på att missa det. När tjejerna är ute och shoppar brukar jag mest läsa en tidning eller något och jag hade heller inte direkt engagerat mig i när vi var tvugna att lämna hotellet etc. Det gick upp för mig hur sena vi var när jag tittade på klockan på tåget och insåg att incheckningen stängde om fem minuter när vi hade ett par stationer kvar…Vi visste helle rinte vilken terminal vårt flyg gick från och tåget stannade vid samtliga. När tåget var ute ur radioskuggan i tunnlarna försökte vi få kontakt med folk i Sverige som kunde kolla  vilken terminal vi skulle till. Efter den del panik löste det sig, men vi var som sagt redan alltför sena till incheckningen. Väl framme på Heathrow sprang vi som tokar. Jag sprang ifrån de övriga medelst hoppande över passagerare och väskor för att sedan få fatt på en tjej som tog oss förbi hela kön och direkt till incheckningskassan. Det visade sig att det finns någon slags inofficiell sluttid på 45 minuter – inte på en timme som det står på biljetten. Tur för oss! Flummigt är det dock att de som missköter sig och kommer för sent får gå förbi hela kön där de som sköter sig och kommer i tid får stå och vänta…

Vi kom hem i alla fall. En vecka kvar till Barcelona. Jag är en sån jävla globetrotter!

Jävla pensionärsjävel!

Posted in Liv on 22 juni 2009 by Fredrik Pettersson

Imorgon ska jag skriva om London. Då kommer människor som pumpmannen, congratiolationsmannen och diverse sköna stories från gayklubbar och hippa resturanger avhandlas, men först – pensionärsjäveln!

Jag och Selma skulle ta oss över Västerbron; det är den som går mellan Kungsholmen och Söder och når fram vid Hornstull. Västerbron är egentligen enkelriktad för cykeltrafik och eftersom vi var på fel sida bron och ledde vi våra cyklar. För er som inte vet är Västerbron en väldigt bred bro; även gång- och cykelbanan är väl tilltagen i bredd, så vi gick bredvid varandra och pratade. Ungefär mitt på bron möter vi en pensionärsgubbe. Vi försöker bereda honom plats, men han är inställd på att gå rakt in i Selma, vilket han också gör. Han hade med enkelhet kunnat undvika att gå in i Selma genom att ta ett steg till vänster och kanske gått lite på sidan förbi oss, men det gjorde han alltså inte. Vi gick vidare en bit och pratade om vad som hänt. Ungefär 30 sekunder senare har jag kokat över, så jag slänger min väska, hoppar upp på cykleln och drar efter vandalpensionären för att förklara att man inte går in i människor med flit:

Fredrik: Varför gjorde du sådär? Det var väl onödigt?

Gubbjävel: Vad då? Tyckte du att jag skulle ha väjt för er?

F: Ja.

GJ: Ni cyklade på fel sida!

F: Vi ledde ju cyklarna! Du kan ju inte gå in i folk hur du vill.

GJ: (sa något som jag glömt, men jag blev i alla fall ännu mer irriterad)

F Så jävla typiskt pensionärer! Jävla gubbjävel!

Vaför tror pensionärer att de kan göra vad de vill bara för att de är gamla? Som att man automatiskt har rätt bara för att man är äldre. Man går inte in i människor med flit. Inte ens om man är en sur pensionär.

Jag och Selma lyckades ta oss förbi hela barnfamiljer senare uppe på bron. Det var inga problem. Man samarbetar lite bara. Det är så resten av mänskligheten arbetar. Pensionärer gör ofta precis som de vill. Det får fan vara slut på det. Nästa gång roundkickar jag honom av bron.

Watch my ass!

Posted in Uncategorized on 17 juni 2009 by Fredrik Pettersson

eller?

barn och röv?

Humor mitt ibland oss!

Posted in Kultur, Trams on 17 juni 2009 by Fredrik Pettersson

Varje gång jag åkt från Selma har den varit där – mitt framför ögonon. Det var inte förrän häromdagen jag fick syn på den.

Humor.