Arkiv för augusti, 2009

Maria Schottenius kan få betala själv.

Posted in Kultur on 31 augusti 2009 by Fredrik Pettersson

Under den löjeväckande rubriken ”domen mot konsten”, som jag hoppas att Schottenius inte satt själv, påstor DN:s kulturchef att rätteången mot Anna Odell inte borde ha hållits. Vad är det hon vänder sig emot? Begår man ett lagbrott begår man ett lagbrott. Är det i konstens namn man gör det får man vara beredd att ta det straff som brottet ger. Tycker Schottenius att domstolen har agerat fel som dömde? För oavsett om Odell satte fingret på något värt att prata om eller inte har hon brutit mot lagen. Ett lagbrott som uppskattningsvis kostat staten 13 500 :- När blev Schottenius expert på jurudiska frågor? Varför ska vi bry oss om vad hon tycker i juridiska spörsmål?

Kulturchefen har aldrig imponerat på mig. Hon argumenterar ofta oklart och för konstiga saker. Jag har inte direkt ändrat uppfattning efter det här inlägget. Man tar sig för pannan. Tycker hon att konstverket var värt de där pengarna av allas våra gemensamma resurser kan hon få betala själv.

Om orimliga krav på staten.

Posted in Allvar on 31 augusti 2009 by Fredrik Pettersson

Jag var på bröllop för ett par veckor sedan. Jag talade där med en av brudarnas far som jobbar som läkare. Han berättade för mig att han har sett en förändring i människors attityd till sjukvården och hur han som läkare blir bemött. För 30-40 år sedan var man oerhört tacksam om läkaren kunde hjälpa en med de åkommor man hade. Idag accepterar man inte att vara sjuk. Skillnaden är enorm. Pappa, som också jobbar som läkare, bekräftar bilden. Idag säger patienter saker som – jag kan inte acceptera att ha stickningar i fingret eller vad de nu är de besväras av. En av effekterna av detta blir att människor som jobbar i vården får ett väldigt tufft arbetsklimat. Att vara tacksam för att vara mottagare av den vård de inte betalat själva föresvävar inte människor längre. Det är absurt.

Jag vill inte tillbaka till den tid då människor stod med mössan i hand och fick vara glada om de rika hade lust att ge en allmosa, men jag betackar mig också för att människor inte fattar hur priviligierade vi är som bor i Sverige.

Jag känner igen beteendet i skolan också där elever inte förstår att deras skolgång kostar andra människor en miljon kronor ungefär. De tror på något sätt att vi som jobbar i skolan ska vara glada att eleverna orkat masa sig dit på morgonen. Det är också absurt.

Jag skulle vilja se en kampanj där staten förklarar för människor hur mycket pengar de kostar och vilka enorma resurser vi lägger på allas vår gemensamma välfärd och förkovran. Bortskämdheten och okunskapen om detta är likaså den absurd.

De köper konstiga saker i Vårby Gård

Posted in Liv on 30 augusti 2009 by Fredrik Pettersson

Vi har ju studion i VG. En sak som jag tänker på när jag går runt i förorten är att de alltid köper de märkligaste av saker. Eller, det de köper är kanske inte så konstigt, men de köper alltid absurda mängder av vanliga saker. Häromdagen såg jag en kille i VG som köpt typ 20 vattenmeloner. Vad ska han med dem till? Är det någon konstig vattenmelonsexthing eller ska han äta upp dem själv? Idag såg jag en kille som köpt en hel kasse med minibaguetter. But why? Ska han göra en massa mackor och sälja? Är det någon konstig baguettesexthing? Man vet inte…En annan dag såg jag dock en kille som köpte sjuka mängder socker. DET har jag däremot ett ganska bra hum om vad det kan tänkas gå till…

Posted in Uncategorized on 29 augusti 2009 by Fredrik Pettersson

Igår läste 327 personer den här bloggen. Idag har 17 personer gjort det. Det känns mycket bättre idag.

Glöm inte var ni hörde det först!

Posted in Uncategorized on 28 augusti 2009 by Fredrik Pettersson

Ey! Det är 40 % på Dressmann!

Det obehagliga med internet

Posted in Allvar on 28 augusti 2009 by Fredrik Pettersson

Idag har 204 personer läst min blogg. Det är väldigt många personer för att vara i min blogg det. Normalt sett är det såklart roligt att någon vill läsa om sådant som bloggen bjuder på. Tyvärr tycker jag att dages statistik mest känns obehaglig. Skälet till det är att 80% av statistiken handlar om Selma.

I statistiken kan jag se varifrån folk blivit hänvisade till bloggen ifrån. Normalt sett är det antingen facebook eller min hemsida det handlar om. Jag kan också se vilka sökord folk till exempl googlat på för att komma till bloggen. Det är där det obehagliga börjar. Fyra träffar på Selma och två på Selma Facebook dyker upp där. Inläggen som är lästa ser ut såhär:

namnlös

 

Gemensamt för nästan alla inlägg är att Selma nämns i dem. Någon eller några har alltså lusläst bloggen för att se allt jag skrivit om Selma. Varför frågar jag mig. Om det är en person – varför har den klickat på inläggen 6-8 gånger? Om det är flera personer – varför har de hittat till bloggen samma förmiddag? Har det skickats ut ett massmail till någon grupp Selmafantaster och alla har klickat sig runt på bloggen? Är det en galen stalker som tvångsmässigt klicka igen, igen och igen? Hur jag än vrider och vänder på det är det oförklarligt och ganska obehagligt faktiskt. Vad fan är grejen liksom?

Om självklara prioriteringar

Posted in Uncategorized on 27 augusti 2009 by Fredrik Pettersson

Det är kul när människor lägger fram prioriteringar som de gjort som om de skulle vara självklara och universella. Ibland är det ju så. Om man till exempel dubbelbokar ett bröllop och en öl med bästa kompisen skulle nog kompisen få vänta med ölen några dagar.

Roligt blir det när prioriteringen som läggs fram är självklar för den som lägger fram den och han/hon förväntar sig att alla självklart ska förstå den, men ingen håller med och istället tycker att prioriteringen är helt sinnessjuk. Jag var på möhippa i somras och snackade med en av killarna där. På själva bröllopet kunde han dock inte komma eftersom hans farföräldrars morfars kusiner (eller hur det var) hade varit gifta i 56 år (eller nått) ”prioriterar jag det som ni säkert förstår”. Det var det ingen som gjorde.

I ett annat sammanhang var det en kusins mosters barn som hade ett halvår kvar till namnsdag (typ) då prioriterades ett rep bort ett par dagar före en spelning. Det framstod inte heller som en helt självklar prioritering för mig.

Lustigt är det hur man prioriterar sin tid och förväntar sig att alla tänker lika om det. En del av er som läser detta kanske tycker att det är mina prioriterinar som är konstiga. Vad vet jag.