Om skolans klassutjämnande funktion.

En av mina huvudsakliga invändningar mot liberalismen är att den inte kontrollerar för uppväxt. Som uppväxande individ kan du inte hjälpa att dina föräldrar är narkomaner eller pedofiler, men du tvingas ofta leva med dem i alla fall. Det kommer att prägla din uppväxt och ge dig sämre möjligheter att göra informerade val här i livet än om du växt upp i en medelklassfamilj där du får stöttning och där du får lära dig vikten av att läsa läxor och hänga med i skolan. Om dina föräldrar är arbetarklass är risken betydligt större att du får höra att det där med utbildning inte är så viktigt. ”Kolla på mig! Jag hoppade av gymnasiet och se så bra det gick för mig! Jag jobbar som byggsnubbe och tjänar tusenlappar mer än dina lärare i skolan. Det där med bildning är bara larv!”

Skolan har historiskt sett haft som bärande idé att utjämna dessa klyftor. Så lät retoriken från både liberaler och Socialdemokrater under 1800-talet och början på 1900-talet. Tanken har varit att vi ska kompensera för elevernas klassmässiga skillnader. Alla ska med helt enkelt. Fram tills för kanske 20 år sedan har det gått ganska bra för oss, men sedan hände något. Det blev coolt att inte kunna saker. En anti-bildningskultur har fått fäste bland stora elevkullar. Det som vi förr lyckades ganska bra med – att utjämna klasskillnader med hjälp av bildning – fungerar nu därför knappast alls. Den Socialdemokratiska lösningen har varit att alla ska bli förberedda för högskolan. Det har lett till att elever, främst killar, inte fullföljer sina studier alls. De vill bli bilmekaniker inte läsa Svenska B! Regeringens svar på detta har blivit lärlingsutbildningarna där kraven för universitetsbehörighet på alla program har släppts. Det är en lösning på problemet. En annan skulle vara att släppa på behörigheten, men ändå ge alla en slags grundläggande allmänbildning. Samma ämnen, fast på en något lägre nivå helt enkelt. Dagens system där alla ska igenom har lett dels till nämnda avhopp, men också till att kraven sänkts både i skolan och på universitetet. Senast i helgen fick jag bekräftat att eleverna på KTH inte är vad de en gång varit. Det är problematiskt för Sveriges framtid.

Det mest sorgliga i det hela tycker jag ändå är att eleverna som går bygg eller fordon och beter sig som idioter både i och utanför klassrummet agerar helt rationellt. Det spelar ingen roll att de inte har MVG i alla ämnen – de kommer ändå att tjäna mer pengar än jag – med alla mina MVG:n och Magisterexamina från universitetet. Det är här den socialdemokratiska nivelleringssträvan gått för långt. Ansträngningar betalar sig alltför lite. För att på allvar kunna slå byggkillarnas löner måste du bli läkare, jurist, ekonom eller kanske någon form av chef. Annars får du stryk i plånbokstjocklek.

Sammanfattningsvis kan man säga att jag på alla sätt är för att försöka kompensera för elevernas uppväxtvillkor. Det är faktiskt inte bara att skärpa till sig om du måste ta hand om din alkoholiserade och knarkande mamma när du kommer hem. Den som inte förstår det är enligt mitt förmenande antingen naiv eller hjärtlös. Samtidigt måste det löna sig bättre att studera och anstränga sig i livet än vad det gör nu.

Pappan i exemplet ovan har alltför rätt och hans barn gör inte ett irrationellt val. Då är det samhället som gör något fel.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: