Konstvärlden måste skaffa sig bättre argument.

Jag vet inte vad som gör mig så upprörd över konstnärer som inte lyckas skapa konst utan att bryta mot lagen. När lagbrottet blir ett sökt sätt att skaffa sig uppmärksamhet för halvdan konst blir jag sur.

I en artikel på DN kultur skriver curatorn Niclas Östlind att debatten kring Anna Odells konst vulgariserades eftersom den kom att handla om huruvida det var konst eller inte. Vidare tycker han att många känner sig manade att kommentera, men att de inte har tillräckliga kunskaper och då blir det fel. Exakt vilka kunskaper som avses är oklart. Är det kunskaper om samhället han far efter känner jag mig kvalificerad att kommentera. Är det endast kunskaper om konst han är ute efter känner jag mig kvalificerad att såga resonemanget vid fotknölarna. Konstnärer får nämligen konsta sig hur mycket det vill på egen planhalva. När det bryts mot lagen har de lämnat den egna planhalvan och får allt ta och slicka i sig att alla vi andra som lever under samma lag blir förbannade.

Själv tycker jag att det ensidiga betonandet av konstnärers rättighet att få bryta mot lagen lite som de känner för är aburd. Ska det vara så svårt att få fram ett samhällskritiskt budskap på andra sätt än via lagbrytande? Själv tycker jag att det är en genväg till inflytande som är motbjudande. Ställ er i kö för att påverka som alla oss andra som har minst lika välgenomtänkta åsikter om samhället som ni. Motherfuckers.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: