Arkiv för januari, 2012

I noticed that you are gay.

Posted in Kultur on 30 januari 2012 by Fredrik Pettersson

Eftersom jag inte riktigt är i form för seriösa saker riktigt ännu tänkte jag tipsa om ett band. De heter Anal cunt. På deras album 40 more reasons to hate us finns det många speciella låtar. Kolla själv här. Bland favoriterna i dumhet hör: I noticed that you are gay, you look divorced, I just saw the gayset man on earth och superhitten Hitler was a sensetive man. Väldigt dumt är det. Och dåligt.

Annonser

Får vi någon kompensation?

Posted in Liv on 27 januari 2012 by Fredrik Pettersson

Skolan har i vissa avseenden blivit helt snurrig. Gymnasiet är en arbetsplats där arbetstagare (elever) jobbar heltid (08-16). Arbetsgivaren (skolan) ha rätt förfoga över elevernas tid givet att de av egen fri vilja valt att tillträda gymnasiet. På olika sätt jobbar vi mot att eleverna på ett effektivt sätt skall nå kursmål och allmänna läroplansmål.

Ibland får jag för mig den helkorkade idén att göra något extra för eleverna. Det kan handla om att jag ordnar samarbeten med stockholms universitet för att få eleverna att få en förberedelse för och en inblick i hur nästa anhalt i deras liv kommer se ut. För at tfå till detta ordnas det möten, det skickas tusen mail om praktiska saker för att få allas scheman att gå ihop så smidigt som möjligt. Det planeras och fixas. I bland får jag också för mig att lägga en massa tid på att få ihop andra typer av aktiviteter som bryter av skolmönstret och ger inblickar på olika sätt. Exempelvis genom att ordna filmföreläsningar med filmpedagoger samt käka lunch i Stockholm och jobba med skönhetsideal genom århundraden på Nationalmuseum. Vi ska först få en föreläsning om hur skönhetsideal har skiftat genom århundradena och sedan försöka gestalta detta genom att måla tavlor, skuptera och så – allt med professionell hjälp av museets pedagoger.

Man skulle kunna tro att eleverna kanske skulle tycka att det var kul. Jag menar – de kunde ha haft naturkunskap och matte istället. Men icke.

Som ett brev på posten kommer den: får vi någon kompensation för detta? Som om det var ett straff jag har skickat på dem. Vad jag vill säga med detta? Att elever ibland är otacksamma? Att det är synd om mig för att jag fixar och de a) inte fattar det och sedan b) spottar mig i ansiktet (utan att förstå det). Jepp. Det är precis det jag vill säga.

Hej! Jag anstränger mig verkligen för att du ska få good times! får jag någon kompensation för det? ja, du får bad times.

Nästa år blir det extra matte och naturkunskap och en heldags föreläsning om jordbruksutveckling i Ukraina åren 1687-1906. En heldag. Grattis!

p.s. Det här gäller såklart inte alla, men ett par är ett par för mycket för mig.

Du mamma…

Posted in Allvar on 25 januari 2012 by Fredrik Pettersson

I södermalmsnytt läser jag om syskonen som drev en bordell ett par stenkast från där jag bor. De lät polska kvinnor ligga med svenska män mot betalning. Det är obegripligt på riktigt. Vad fan är grejen med sådant? Hur lever man ett liv där detta är ett inslag? En bisak, men ändå, hur fan berättar syskonen, en man och en kvinna i 30-årlsåldern, för mamma att de tillsammans bedrivit ett knullhus med stackars importerade polskor? Hur börjar man det samtalet?

Du mamma….det var en sak…

Om snyggpanik.

Posted in Liv on 24 januari 2012 by Fredrik Pettersson

Jag har på senare tid snappat upp ett nytt begrepp som jag gärna vill dela med mig av. ”Snyggpanik”. Jag tycker ordet är så bra att det förklarar sig själv. Jag känner dessutom att jag saknat ordet för att beskriva en företeelse – ett mycket adekvat nyordstillskott i vokabulären alltså. Som jag förstår det handlar det om när man stöter på en person som ser så bra ut att man inte riktigt kan hantera situationen. Man vet inte var man skall fästa blicken och förmågan att formulera begripliga meningar har plötsligt försvunnit. Man vill fly, men alla alternativ är som att välja mellan pest eller AIDS. Man har helt enkelt fått snyggpanik. Ett nyord från mig till dig!

Systemetkasse/Privatmoral

Posted in Allvar on 23 januari 2012 by Fredrik Pettersson

jag kanske inte är känd som min skolas mest politiskt korrekta lärare direkt, men idag fick jag lite moralpanik faktiskt. En kollega till mig kom gående med en systemetkasse. Han är får köpa hur mycket saker han vill på Systemet, men på något sätt tycker jag det är olämpligt att ha en sådan kasse i skolan. Det är svårt att sätta fingret på vad problemet är med detta lagliga beteende. Kanske är det att vi i skolan skall ha en restriktiv syn på alkohol. Hur som helst började jag tänka på det där med ”privatmoral” i samband med detta.

Privatmoral är en fundering kring hur man ska bete sig som man har privat, men inte riktigt kan stå för offentligt (lite som systemetkassen läraren hade för mig alltså). Det jag funderar över är om det inte är rätt konstigt det där med att ha en syn på beteende som man inte vill upphöja till att alla ska bete sig så. Är inte det själva poängen med moral – att man vill att alla ska bete sig på ett visst sätt?

Hela begreppet ”privatmoral” är konstigt – åtminstone med min begreppsförklaring av ordet.

Ordningen återställd.

Posted in Liv on 23 januari 2012 by Fredrik Pettersson

Nu är jag tillbaka till att vara trött och besviken på elever. Säg den lycka som varar för evigt.

Det äckliga rappen mitt i låten

Posted in Kultur on 22 januari 2012 by Fredrik Pettersson

Oh yeah baby, I’m at the dancefloor I want to want more, DJ play that song, all night long, oh baby.

Ungefär så här låter 96% av alla låtar jag hör på radio. Den är en överkåt brud som försöker ligga med en genom radion som skrålar något meningslöst över något tillhöres tufft beat med en jättehäftig syntslinga eller saxofon till. Jag känner mig inte så imponerad. Efter lite av den beskriva varan skall han in. Den tuffa svarta killen och rappa; men vad i helvete ska han säga om det meningslösa som den kåta bruden skrikit om? Läs låttexten ovan. Vad hade du rappat om? Nej, just det. Följaktligen blir rappen typ såhär:

ye, that’s right on the dancefloor DJ let me have some more, I’m gonna…..play that…song..on the dancefloor ye baby.

Varenda

jävla

låt.

samma jävla skit om och om igen i en kräksoppa utan slut. Jag lyssnar med stigande panik efter något nytt, men inte.

I’ve seen the future baby, it is murder.